Risk för miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatmål

Sverige riskerar både ökade kostnader och EU-sanktioner om landet inte klarar sina klimatåtaganden till år 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande publicerat den 22 juni 2026.

Analysen handlar om den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transport och uppvärmning. För kommuner som Hässleholm, där transport- och uppvärmningsfrågor är centrala delar av omställningen, kan utvecklingen i ESR-sektorn få betydelse genom hur nationella styrmedel och kostnader påverkas.

Underskott på 11,0 miljoner ton i ESR-sektorn

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kan överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp till 5,2 miljoner ton av underskottet med utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), den så kallade ETS-flex.

IVL:s forskare Lars Zetterberg lyfter i pressmeddelandet att detta innebär en ekonomisk kostnad eftersom utsläppsrätterna annars skulle kunna säljas:

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår 5,8 miljoner ton – tre vägar framåt

Efter att ETS-flex utnyttjats återstår enligt pressmeddelandet ett utsläppsgap på 5,8 miljoner ton. Analysen beskriver tre huvudsakliga alternativ:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater har underskott, vilket gör möjligheten och priset osäkert.
• Minska utsläppen med konkreta åtgärder. Kostnaden för åtgärder uppskattas till 11–22 miljarder kronor, utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS.
• Missa åtagandena. Då skrivs utsläppsgapet upp med 8 procent och förs över till nästa år. Om det upprepas kan det ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga viten

Utöver kostnaderna för att täcka eller minska utsläppsgapet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL:s forskare Per Strömberg uppger i pressmeddelandet att sanktioner, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan bli betydande:

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

Rapporten bakom analysen

Analysen sammanfattas även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254), daterad juni 2026, framtagen av Lars Zetterberg och Per Strömberg på uppdrag av WWF.