HässleholmsNytt

Lunds forskning: Omsorg om skogen ger inte alltid mer biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Ny LU-avhandling: Skogsägares omsorg leder inte alltid till mer biologisk mångfald.

Annons

Svårt att förena ekonomi och naturhänsyn

Att skogsägare känner stark omsorg om sin skog betyder inte automatiskt att de gör mer för att gynna biologisk mångfald. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som även pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena. Pressmeddelandet publicerades den 2 juli 2026.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Resultaten bygger på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskrev en stark känslomässig relation till sin skog och uttryckte omsorg om naturen. Samtidigt såg forskaren ingen tydlig koppling mellan den relationen och hur skogen i praktiken brukas när det gäller åtgärder som främjar biologisk mångfald.

Hanna Ekström Pigot, som står bakom avhandlingen, säger i pressmeddelandet:

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot.

Sociala och ekonomiska faktorer styr besluten

Enligt avhandlingen väger sociala, ekonomiska och praktiska faktorer tungt i skogsägares beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att målen kan vara svåra att förena.

Hanna Ekström Pigot lyfter också att ekonomiska drivkrafter kan spela stor roll:

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Rätt skydd på rätt plats

Avhandlingen pekar dessutom på att utformningen av skogsskyddet är avgörande. När olika policyalternativ jämförs framgår att det inte räcker att enbart fokusera på att skydda stora arealer.

Enligt forskningen behöver skyddet i stället prioritera områden:

  • med hög ekologisk kvalitet
  • som hänger ihop i landskapet (landskapskonnektivitet)

Som Hanna Ekström Pigot uttrycker det i pressmeddelandet:

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Avhandlingen heter Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance och är publicerad 2026.

Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle