Ny nationell mätning visar både minskning i städer och stora problem med fimpar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten, som bygger på nationella skräpmätningar, framgår att skräpet i stadsmiljö har minskat över tid – samtidigt som nikotinskräp fortsatt dominerar. Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026.

30 procent mindre skräp i stadsmiljö sedan 2023

För första gången redovisas nationella mätningar som visar hur nedskräpningen utvecklats över tid. Enligt Håll Sverige Rent har mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % mellan 2023 och 2025.

Flera plastrelaterade skräpföremål uppges ha minskat kraftigt i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: -73 %
• Plastkorkar: -62 % (i samband med regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och sugrörsomslag: -62 %
• Påsklämmor: -81 %

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.

Över 1 000 skräp på vägen till jobbet

Som ett vardagsexempel har Håll Sverige Rent räknat om resultaten från den nationella skräpmätningen till en promenad på en kilometer längs trottoar eller gångbana. På den sträckan skulle man enligt rapporten passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel på vad som ingår i beräkningen per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Nikotinskräp står för omkring 70 procent i städer

Trots att rökningen minskar och att antalet fimpar uppges ha gått ner i mätningarna, är nikotinprodukter fortsatt det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Enligt den nationella skräpmätningen från 2025 utgör:

• Fimpar: 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus: 23 % av allt skräp i stadsmiljö

Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål (som snusdosor, cigarettpaket och vejps) uppges nikotinskräpet stå för cirka 70 % av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Engångsmuggar och matlådor: utvecklingen går för långsamt

Rapporten tar också upp engångsprodukter. Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, men enligt Håll Sverige Rent går utvecklingen för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. Samtidigt anges att de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister.

Stora skillnader på stränderna – Västerhavet sticker ut

Mätningar av strandskräp visar stora variationer mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s tröskelvärde.

Novus: 73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt är det enligt pressmeddelandet bara en av tio som uppger att de själva skräpat ner.