HässleholmsNytt

Skånes skörd under femårssnittet efter långvarig torka

En röd traktor med svarta däck arbetar på en åker under en klarblå himmel. Traktorn drar ett redskap som plöjer marken och skapar ett dammoln bakom sig. Åkern består av karg, ljusbrun jord med vissa mörkare partier, och det finns korta strån på marke
Illustrationsbild: Björn Wedin - Mostphotos

Brist på regn har pressat skörden i Skåne. Volymerna ligger under snittet och kvaliteten varierar.

Annons

Skörden i Skåne – torkan satte tydliga spår

Årets skörd i Skåne har till stora delar kunnat genomföras under goda förhållanden, men en långvarig brist på nederbörd har påverkat många grödor. Enligt Landshypotek Banks pressmeddelande (10 september 2026, kl. 13:41 CET) ligger volymerna generellt under femårssnittet, samtidigt som kvaliteten varierar kraftigt mellan gårdar och grödor.

Skåne är Sveriges största jordbrukslän, vilket gör skördeutfallet betydelsefullt även för kommuner i norra Skåne, som Hässleholms kommun, där lantbruk och livsmedelsproduktion är en viktig del av regionens ekonomi och försörjning.

Vattenbristen dominerade säsongen

I pressmeddelandet pekas nederbörden ut som årets mest avgörande faktor. Marianne Andersson, lantbrukare på Söderslätt utanför Trelleborg och ordförande i Landshypoteks regionförening, säger:

– Det som har påverkat skörden mest är bristen på vatten. Vi hade behövt betydligt mer regn under säsongen, säger Marianne Andersson.

Samtidigt har låga vattenhalter i grödorna under skördeperioden bidragit till lägre torkkostnader på många håll.

Stora skillnader beroende på jordmån

Skörden i Skåne uppges i stort sett vara avslutad. Utfallet har varierat mellan olika typer av jordar och lokala förutsättningar:

  • På bättre jordar har många lantbrukare nått upp till ungefär normala nivåer.
  • På svagare jordar har skörden varit lägre än normalt.
  • Rapsskörden har på flera håll överraskat positivt trots den torra sommaren, men raps har samtidigt varit problematisk för vissa odlare.

Marianne Andersson beskriver läget på sin gård så här:

– Generellt är volymerna lägre än femårssnittet. Kvaliteterna är mycket varierande. För egen del är volymerna också lägre, men kvaliteterna är okej. Sen har det varit bra förutsättningar under tröskningen så torkkostnaderna blir låga, säger Marianne Andersson.

Om enskilda grödor säger hon:

– Rapsen blev sämre, spannmålen mellanbra. Sen har vi stärkelsepotatis och där är det svårt att uttala sig ännu. Sockerbetorna vet vi inte heller så mycket om ännu, säger Marianne Andersson.

Torra förhållanden inför höstsådden

Samtidigt som skörden avslutas pågår förberedelser inför nästa säsong. Höstraps har redan såtts på flera håll, men etableringen sker under torra förhållanden. Marianne Andersson beskriver situationen:

– Torrt, torrt och åter torrt. Vi får vara rädda om den lilla fukt som finns i marken och röra så lite som möjligt i marken, i alla fall inför rapssådden, säger Marianne Andersson.

För många gårdar ligger planerna fast:

Annons
– Vi kör enligt växtodlingsplanen för att hålla linjen på lång sikt, säger Marianne Andersson.

Sammanfattning: utmaningar och positiva faktorer

Landshypotek lyfter följande bild av årets skördeläge i Skåne:

  • Största utmaningar: brist på nederbörd, lägre skördevolymer, stora kvalitetsskillnader samt torrt inför höstsådden.
  • Faktorer som hjälpt: gynnsamma förhållanden under tröskningen, låga torkkostnader, normal skörd på många bättre jordar samt rapsutfall som på flera håll blivit bättre än väntat.

Skånes roll i svensk livsmedelsproduktion

Pressmeddelandet hänvisar även till siffror från Jordbruksverket om Skånes betydelse nationellt. Under 2025 uppges Skåne ha stått för:

  • 25 % av rikets skörd av spannmål, oljeväxter och proteingrödor
  • 54 % av potatisskörden
  • 97 % av sockerbetsskörden

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle