Blommor vid vägen – mat för humlor men också en risk

Blomrika vägkanter kan vara viktiga för pollinerande insekter genom att erbjuda både föda och livsmiljöer. Samtidigt kan trafiken göra dessa miljöer farliga för humlor, enligt en ny studie från Lunds universitet. Studien är relevant även i Skåne i stort, där många vägar – även runt Hässleholm – varierar kraftigt i trafikintensitet.

Så gjordes studien

Forskarna undersökte 60 vägkanter runtom i Skåne och jämförde antalet levande och döda humlor längs vägar med olika trafikflöden. För att hitta humlebon användes specialtränade hundar som lärt sig att sniffa efter bon.

Fler döda humlor när trafiken ökar

Resultaten visar att trafikintensiteten hänger ihop med humlornas dödlighet. Forskarna hittade fler döda humlor där trafikflödet var högt, jämfört med vid låg trafik.

Doktoranden Sofia Blomqvist vid Lunds universitet säger:

– Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar.

Nästan inga humlebon vid normaltrafikerade vägar

Forskarna blev också överraskade av att de i princip inte hittade några humlebon i vägkanter längs normaltrafikerade sträckor. De bon som hittades låg nästan uteslutande i privata vägkanter utan trafik eller med mycket lågt trafikflöde.

Lågtrafikerade vägar kan ge störst nytta

Studien pekar på att det främst är mindre trafikerade vägar som bidrar med boplatser för humlor, och att dödligheten där är låg. Forskarna lyfter också att en stor del av Sveriges vägnät består av lågtrafikerade vägar, vilket kan ge möjligheter att gynna humlor om insatser för blomrika vägkanter fokuseras på sådana sträckor.

Sofia Blomqvist säger att privata vägar kan ge stora möjligheter för lokal anpassning av skötsel:

– Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna.

Trafikverket: bättre träffsäkerhet i åtgärder

Studien har finansierats av Trafikverket för att öka kunskapen om samspelet mellan vägkanter och natur. Johan Rydlöv, sakkunnig på Trafikverket, säger:

– Detta ökar vår möjlighet att arbeta med effektiva åtgärder. Nu kan vi bättre förutsäga när en åtgärd blir bra för pollinatörer.

I vägkanter finns ofta blommor som varit vanligare förr, som blåklockor, prästkragar och åkervädd. Trafikverkets miljöarbete omfattar att identifiera artrika vägkanter och anpassa skötseln för biologisk mångfald, exempelvis genom att minska klippningen så att blommor hinner sätta frö och pollinatörer får mer mat.

Vägkanter ska inte ersätta andra naturmiljöer

Forskarna betonar samtidigt att satsningar på artrika vägkanter inte bör ersätta skydd av andra viktiga miljöer. Sofia Blomqvist säger:

– Även om anpassad skötsel längs lågtrafikerade vägar kan vara värdefull för att gynna biologisk mångfald bör denna typ av miljö inte ses som en ersättning för traditionella bevarandemiljöer såsom naturbetesmarker och slåtterängar.

Studien är publicerad i tidskriften Biological Conservation med titeln: High traffic-related mortality and few nests indicate limited value of public road verges for bumblebee populations.